SK 60 - SAAB 105

SK 60C nr 60004 vid Flygmuseet F 21 i Luleå. Fotospaningsversion med förlängd nos med panoramakamera och IR-sökare. Foto: Flygvapenmuseum (CC BY 2.5 SE, Wikimedia).

VERSIONER - FLYGVAPNET

• SK 60A: Tvåsitsigt jetskolflygplan med plats för lärare och elev. Användes även som sambandsflygplan. 149 individer tillverkades.
• SK 60B: Tvåsitsigt attackflygplan. Från 1970 modifierades 46 st SK 60A med nytt vapensikte (Ferranti F-105 ISIS) och frontrutans skick var avgörande för vilka flygplan som skulle modifieras för att få så lite störmoment som möjligt. Vingarna försedda med fästen för yttre last: Raketer och/eller akan-kapslar.
• SK 60C: Tvåsitsig attack och spaningsversion. Den första SK 60C (60010) var en SK 60A som konverterades på Saab innan leveransen. Första flygning 1967-01-18. Övriga 29 st SK 60C var tidigare levererade SK 60A som modifierades på Malmen, Linköping. Ett mindre antal konverterades för fotospaning med framdragen smal nos med panoramakamera (SKA 29 - Fairchild KB-18) och IR-sökare.
• SK 60D: Fyrsitsigt skol- och transportflygplan. Saknar av utrymmesskäl katapultstolar då de två extra stolarna är placerade bakom de ordinarie. 1976-1977 modifierades tre st SK 60A till SK 60D. SK 60D flög första gången 1977-03-02. De modifierades med en mängd olika civila navigeringshjälpmedel, bl a dubbla ADF, transponder med höjdrapportering, digital DME, ILS, RMI med VOR- och ADF-presentation, HSI horisontindikator mm. Fart- och höjdmätare graderades i knop/fot. Användes för VIP- och sambandsflygningar med huvudsaklig stationering Bromma. Tillhörde F 18 Sambandsflygenhet mellan 1977-1985 och därefter F 16. Ett antal av dessa var målade i splinterkamouflage, samma typ som för AJ 37 Viggen. 1999 avvecklades flygplanstypen.
• SK 60E: Fyrsitsigt transportflygplan som SK 60D men utrustat med kommersiella instrument. Inga katapultstolar. Tio flygplan modifierades med en mängd olika civila navigeringshjälpmedel (bland annat Instrumentlandningssystem). Användes av Trafikflygarhögskolan (TFHS) på Ljungbyhed för att träna och upprätthålla förmågan hos Flygvapnets reservpiloter, vilka flög civila trafikflygplan. Därför graderades fart- och höjdmätare i fot/knop. SK 60E kom senare att användas som SK 60D för sambandstransporter. 2001 avvecklas flygplanstypen.
• SK 60F: Projekt för att skapa ett modernt lätt attackflygplan av SK 60. F-versionen skulle förses med möjlighet att bära jaktroboten RB 24J, attackroboten RB 75 samt raketkapsel m/70.
• SK 60W: 1993 påbörjades modifiering av versionerna A, B och C till version SK 60W (arbetsbeteckning, ej officiell FV-version). Bl a fick de nya motorer, Williams Rolls FJ44 turbofläktmotor med 8,45 kN (862 kp) vardera samt digital motorstyrning (FADEC). Förutom högre dragkraft var de även tystare (80 dBA), bränslesnålare (25%), bättre räckvidd (30%), kortare startsträcka (80-90 m), renare och lättare att underhålla. SK 60W (60072) flög 1:a gången i augusti 1995. I september 1996 levererades det 1:a ombyggda flygplanet till Flygvapnet och under 1998 hade ca 115 flygplan modifierats. SK 60D och SK 60E modifierades inte utan belades med flygförbud och användes som reservdelsobjekt.
• SK 60AU: Avionics Upgrade (inofficiell beteckning). 2009 uppgraderades instrumenteringen i 37 st SK 60A/B (klart 2014), bl a: Instrument graderade i fot/Nm/knop (som i JAS 39), ny radio, Mode-S-transponder, GPS, G-varningssystem, registreringssystem för flygplansparametrar, ny ljudfunktion (samma ljudvarningar som i JAS 39, t ex flygplanfel och G-belastning) mm.
• SK 60M: Modifierad SK 60W avsedd för målgång. Genom samgående mellan Nyge och Saab (Saab Nyge Aero AB) utvecklades SK 60M (Williams-motorer) som ersättare för Nyge Aeros MU-2, som inte hade tillräckliga sväng- och fartprestanda.

Instrumenteringen i SK 60D nr 60097. Foto: Stina Hedvall / Flygvapenmuseum (CC BY 4.0).

Sprängskiss över uppbyggnaden av flygplanskroppen till SK 60. Foto: Matilda Ahl / Flygvapenmuseum (CC BY 4.0)

VERSIONER - SAAB

• SAAB 105-1: Prototyp 1. En individ tillverkad. Havererade den 1966-06-17 under ryggspinn prov. Pilot oskadd.
• SAAB 105-2: Prototyp 2. En individ tillverkad.
• SAAB 105C: Planerad civilt passagerarflygplan. Ej byggd.
• SAAB 105D: Planerad affärsjet. Föråldrad idé och beställare saknades.
• SAAB 105XT: Tvåsitsig exportvariant (Export Trainer). Försedd med General Electric J85-motorer och förstärkta balklägen för tyngre attacklast. En demonstrator tillverkad från prototypen SAAB 105-2.
• SAAB 105G: Förbättrad version av 105XT med ny flygelektronik, nytt navigeringssystem, SAAB BT9R ballistisk attackdator och lasersikte i nosen. Samma motorer och lastkapacitet som XT. En demonstrator tillverkad 1972 från SAAB 105XT-demonstratorn.
• SAAB 105XH: Föreslagen variant till det schweiziska flygvapnet (Export Helvetia), latinskt namn för Schweiz. Inbyggd 30 mm Aden akan, x-tankar i vingspetsarna (200 liter vardera). Ej byggd.
• SAAB 105OE: Version baserad på 105XT till österrikiska flygvapnet (även kallad SAAB 105Ö). Ö eller OE står för Österrike. Trots att Österrike var förbjuden att använda robotvapen under kalla kriget var SAAB 105OE försedd med kapacitet att skjuta jaktrobot AIM-9 Sidewinder.
• SAAB 105S: Av Saab föreslagen demonstrator till det finländska flygvapnet. Finland valde dock istället BAE Systems Hawk som skolflygplan.

SK 60D nr 60097. Foto: Stina Hedvall / Flygvapenmuseum (CC BY 4.0, beskuren).

Lätt attackflygplan: SK 60B och SK 60C

I rollen som lätt attackflygplan kunde SK 60B och SK 60C utrustas med två automatiska 30 mm kanoner i kapsel eller med raketer och robotar (se Tekniska Data).

Ett par akan-kapslar (SA 10) tillverkades för utprovning av franska Engins Matra och flygplan 60010 användes för testerna under 1967-1968. Vid skjutproven uppstod dock kraftiga vibrationer i flygplanet och vid ett tillfälle bröts backspegeln av i kabinen. Skjutprov utfördes vid flera tillfällen ända fram till 1975 för att försöka lösa problemet.

60010 (FC-42) under flygprov med Engins Matra SA 10 akankapslar. Foto: © Saab AB.

Serietillverkningen av akan-kapslarna utfördes vid CVM på Malmen och de fick modellbeteckningen "30 mm akan m/55 ADEN Mk4". De kunde laddas med:

• Mingranat. 52,5 g sprängladdning med tändrör som armerade granaten några meter framför flygplanet.
• Pansarprojektil. 270 g projektil varav 150 g var en volframkärna som penetrerade målet. Ingen sprängladdning.
• Övningsprojektil. Liknade en vanlig patron till handeldvapen, utan explosiva ämnen i kulan för att minska skadorna i övningsmålet. Fanns även som blind (helt utan explosiva ämnen) för att kunna öva laddning och plundring.

Akan-kapseln var 3,86 m lång och vägde 365 kg. Kanonen kunde skjuta 25 skott/sek och kunde laddas med 150 st granater. Utgångshastigheten var 790 m/sek. När akan osäkrades öppnades en lucka i kapseln och luft släpptes in för att vädra ut krutgaserna så de inte skulle fatta eld.

30 mm ADEN akankapsel. Teckning: © Saab AB.

RYGGSPINN

Prototypen 105-1 hade dåliga spinnegenskaper som ställde till problem för konstruktörerna. Olika lister monterades på flygplanet utan nämnvärd effekt. En spinnskärm installerades i bak på flygplanet. Den kunde skjutas ut för att bromsa spinnen och göra det lättare att gå ur den. Trots de dåliga spinnegenskaperna var flygplanet ändå svårt att få in i spinn. Problemen med 105-1 berodde troligtvis på att en hel del mätutrustning var installerad i flygplanet och det kan ha rubbat flygplanets balans. Prototyp 105-2 och serieflygplanen hade inte samma problem.

De första proven med ryggspinn genomfördes 1965 och efter drygt ett varv med urgångsroder var spinnen hävd. Egenskaperna var så bra att man ansåg att övning i ryggspinn borde kunna ingå i den grundläggande flygutbildningen GFU.

SAAB 105 fick senare problem med ryggspinn när beväpningsbalkarna infördes på attackversionerna. Vid det första ryggspinnsprovet med beväpningsbalkar 1966-06-17 totalhavererade provflygplanet 105-1. På 9.000 m höjd gick flygplanet in i ryggspinn men inga åtgärder lyckades häva spinnen. På 6.000 m höjd utlöstes spinnskärmen utan resultat. På 3.000 m gjorde ff fallskärmshopp då även båda motorerna hade stannat. Orsaken var att beväpningsbalkarna fungerade som stallfenor när flygplanet flög på rygg. Spinnskärmen var också för liten och hade för kort lina för att kunna hjälpa till vid hävandet av ryggspinn. Efter detta haveri blev övning i ryggspinn förbjudet. Utprovningen av ryggspinn avbröts då det ansågs osannolikt att man med ett attackflygplan skulle hamna i ryggspinn.

1970 hamnade en provflygare från Saab i ryggspinn med en österrikisk SAAB 105 när han skulle utföra ett rollvinkelhastighetsprov på 12.500 m höjd. På ca 6.000 m höjd lyckades han dock ta sig ur spinnen.

Det österrikiska SAAB 105OE nr 105421 totalhavererade 1971-10-05 vid Pusterwald, Oberzeiring i Österrike. Piloterna övade rättvänd spinn när flygplanet hamnade i ryggspinn. Ff hade gett skevroderutslag för tidigt. Hptm Erich Rottinger och Olt Hermann Wagner räddade sig med fallskärm.

Under 1972 utfördes omfattade spinntunnelprov i Frankrike. De visade att även utan beväpningsbalkar kunde SAAB 105 hamna i en ryggspinn som var omöjlig att häva. En extra fena ovanpå stabilisatorn visade sig fungera bra men man ansåg att med rätt utbildning var sannolikheten för att hamna i ryggspinn minimal så fenan infördes aldrig.

TEKNISKA DATA

Närbild på huv och cockpit. SK 60A nr 60113. Foto: Stahlkocher (CC BY-SA 3.0, Wikimedia).

Längd:	SK 60: 10,5 m 105OE: 10,8 m
Spännvidd:	SK 60: 9,4 m 105OE: 9.5 m
Vingarea:	16,3 m2
Höjd:	2,7 m
Tomvikt:	105OE: 2.849-3.085 kg
Max startvikt:	SK 60: 4.500 kg SK 60B (RM 9B): 4.024 kg 105OE: 4.635-5.700 kg
Marschfart:	105OE: 680 km/tim
Max hastighet:	SK 60B: 770 km/tim 105OE: 950-970 km/tim
Stighastighet:	105OE: 75 m/s
Max höjd:	105OE: 13.100-13.700 m
Motor (2 st):	SK 60 A-E: RM 9, Turbomeca Aubisque (704 kp/6,9 kN) SK 60 A-E: RM 9B, Turbomeca Aubisque (744 kp/7,3 kN) SK 60W: RM 15, William Rolls FJ44-1A (862 kp/8,45 kN) 105OE: General Electric J85-17B (1.293 kp/12,68 kN)
Räckvidd:	RM 9B: 1.900 km RM 15: 2.550 km 105OE: 1.700 km (2.770 km med 2 st x-tankar)
Bränslevolym:	105OE: 2.050 liter + 2 st x-tankar a 490 liter/st
Beväpningsalternativ (6 fästen):	2 st kapslar 30 mm akan m/55 ADEN Mk4 12 st 13,5 cm Bofors-raketer 6 st 14,5 cm pansarsprängraket psrak m/49/56 2 st RB 05 2 st RB 24/AIM-9 Sidewinder 2 st 120 kg sprängbomb m/71

SK 60D med motor RM 9 Turbomeca Aubisque. Foto: Stina Hedvall / Flygvapenmuseum (CC BY 4.0).

Närbild på höjdroder. SK 60A nr 60113. Foto: Stahlkocher (CC BY-SA 3.0, Wikimedia).

Vänster katapultstol till SK 60. Foto: Andreas Vos / Flygvapenmuseum (CC BY 4.0).

---